Odlingstips - Växtfakta - Inspiration
Du som älskar trädgård och odling får mer inspirerande och lärorika tips i vårt nyhetsbrev. Prenumerationen är gratis.
Som välkomstgåva får du e-boken "59 Trädgårdstips och ideér att inspireras av".
Fyll i dina uppgifter nedan och klicka på "starta prenumeration".
Syrener är väl bland det svenskaste som finns? Eller...? Nja, syrener kommer ursprungligen från sydöstra och östra Europa, men de har funnits hos oss i några hundra år nu och har dessutom blivit förvildade på olika håll.
Syrener är mycket tåliga och kan bli långlivade. Om du hittar syrener någonstans i naturen kan du vara ganska säker på att där legat ett torp en gång i tiden.
Den vanligaste färgen på syrener är lila och den kallas ju på engelska för lilac, vilket syftar på färgen. Andra färger som förekommer är vit och olika nyanser av violett, purpur och rosa. Sorten 'Sensation' är tvåfärgad. Ljusgult förekommer hos S.vulgaris 'Primrose' och ligustersyrener.
Syrener trivs bäst i ett soligt eller möjligen halvskuggigt läge. De är inte så kräsna med jorden men bäst är en lerhaltig och fuktighetshållande jord med hög halt näring och mull. Jorden får också gärna vara kalkhaltig.
Syrener skjuter rotskott som man kan behöva hålla efter. De oförädlade bondsyrenerna är rotäkta vilket betyder att rotskotten är av samma sort. Rotskotten kan användas till att föröka rotäkta syrener. Rena arter av syren går också att fröså. Vill man föröka en viss sort och vara säker på att den nya plantan blir identisk med moderplantan, blir förökningsmetoden sticklingar eller avläggare. Sticklingarna tas omkring juni-juli av årets tillväxt. Avläggare görs på våren.
Bondsyrener
S. vulgaris 'Alba'
Ungersk syren
Hängsyren i knopp
Dvärgsyren 'Palibin'
Vid beskärning av syrener gallrar man ur de grövsta grenarna. Eventuellt kan man också korta av de övriga grenarna på olika höjd, men då minskar blomningen under det året. Om syrenerna är mycket förvuxna kan rotäkta syrener kapas ända nere vid marken för att tvinga fram massor med nya skott. Dessa skott behöver gallras senare och det dröjer innan busken blommar igen. Syrener som är inympade på en grundstam kan inte skäras ner ända till marken om man vill bevara den inympade sorten. Dessa måste skäras lite högre upp. En bra tid för beskärning av syrener är under vårvintern.
Syrener mår bra av gödsling under våren. När de sedan blommat över är det en fördel att klippa bort de gamla blomklasarna. Då ägnar inte busken kraft åt att bilda frö och nästa års blomning blir bättre.
Vanligtvis är det bondsyrenen Syringa vulgaris som vi ser för vårt inre öga när vi pratar om syrener, men det finns fler sorter. Parksyrenen Syringa x chinensis har bondsyrener i släkten men har bl.a. mindre och mer avlånga blad än denna. Blomklasarna är också mer avlånga i formen. Härdigheten går till zon 4 till skillnad mot den vanliga bondsyrenen som är härdig ända till zon 6. De flesta namnsorter av Syringa vulgaris brukar dock vara mindre härdiga. Bondsyrenen kan bli 5 meter hög, medan parksyrenen blir 1-2 meter lägre.
Ett flertal syrener blommar omkring maj-juni men vill man ha syrenblomning lite senare på säsongen kan man välja t.ex. ungersk syren S. josikaea eller prestonsyren S. prestoniae. Dessa blommar i juni. Ungersk syren blir omkring 3-4 meter hög, men 'Odensala', 'Oden' och 'Moe' håller sig under 3 meter. Härdigheten för ungersk syren är mycket god. Den klarar sig till zon 6, eventuellt zon 7. Prestonsyrenens härdighet är också god, zon 5 eller 6 beroende på sort. Höjden hos prestonsyrenen kan bli upp till 4 meter men oftast håller de sig omkring 2-3 meter.
Hängsyren S. reflexa är en syren som blommar ännu senare på säsongen, i juni-juli. Blommorna är, som namnet antyder, hängande. Doften är svag. Hängsyrenen är mycket tålig och anspråkslös. Den är härdig till zon 7 och blir omkring 2-3 meter hög.
Ligustersyren S.reticulata är en storväxt buske som kan bli närmare 7 meter hög. Blommorna som kommer i juni-juli är gulvita och starkt doftande. Ligustersyrenen är härdig till zon 5.
En liten nätt syren som passar fint i kruka eller där platsen är begränsad är dvärgsyrenen S. meyeri 'Palibin'. Den blommar en aning senare än bondsyrenen som den är lik fast i betydligt mindre skala. 'Palibin' har ett rundat växtsätt. Ibland är den ympad på stam så den fungerar som ett litet träd också. Höjden stannar på lite drygt 1 meter utom hos de uppstammade där stammens höjd är avgörande. Ibland blommar den om på sensommaren.
Ytterligare en syren i lite mindre storlek är den småbladiga syrenen S. microphylla 'Superba'. Den blir omkring 2 meter hög och är härdig till zon 4. Blomningen kommer i maj-juni och eventuellt en gång till senare på säsongen.
