Daglilja

Dagliljor är lättodlade skönheter som inte har så stora krav på tillvaron men de trivs bäst i fukthållande, men väldränerad, jord i sol eller halvskugga. Det finns dagliljor i en mängd olika färger, färgkombinationer, storlekar och blomformer. En del blommar tidigt och andra blommar sent på säsongen. Vissa dagliljor remonterar också och blommar under flera perioder eller i en längre följd.

Det finns dagliljor som är vintergröna eller halvt vintergröna. Generellt sett har dessa dagliljor sämre härdighet än dem som vissnar ner på hösten. Ingen regel utan undantag, brukar det ju heta, och så är det även här. En del av de vintergröna eller halvt vintergröna är mycket härdiga. För att få reda på hur det ligger till med en viss sort får man fråga andra som odlar just den dagliljan eller helt enkelt chansa.

Dagliljan är ingen liljeväxt utan hör till dagliljesläktet. En daglilja har blomstjälkar som saknar blad, gräslika blad som växer i en tuva och en rotstam, till skillnad från en lilja som har lökar med fjäll och blad på stjälkarna. Dagliljorna brukar räknas in bland perennerna men det händer också att de räknas in bland knölväxterna p.g.a. deras uppsvällda rotstammar.

Namnet daglilja har växten fått för att varje enskild blomma bara håller en dag. I gengäld kommer det fler blommor varje dag under blomningstiden.

I sverige kan tre arter av daglilja hittas förvildade. Det är gul daglilja, blekgul daglilja och brunröd daglilja. Gul daglilja kallas ibland för klargul daglilja. Det latinska namet är Hemerocallis lilioasphodelus men även namnet H. flava L. används. Den gula dagliljan kan lätt förväxlas med blekgul daglilja (H. citrina). Gul daglilja blommar på försommaren och blommorna öppnar sig på kvällen. Den blekgula dagliljan blommar senare och dess blommor öppnar sig under eftermiddagen. Båda arterna har en fin doft. Brunröd daglilja (H. fulva) är lätt att skilja från den gula och blekgula dagliljan genom sin orangebruna färg. Den saknar också doft.

Förökning
Förökning av dagliljor görs antingen genom sådd eller delning. Alla dagliljor sätter dock inte frö. För att fröna ska gro behöver man oftast (inte alltid) stratifiera dem, vilket betyder att fröet först får suga upp vatten och sedan utsättas för en köldperiod på 6 veckor. Fröet sås ca 1 cm djupt och det tar 2-3 år innan plantan blommar.

Dagliljan vill helst stå kvar på samma plats under många år men vill man ha fler av samma sort kan gamla plantor delas på våren eller efter blomning.

Sjukdomar
Dagliljan är i regel en frisk växt men kan drabbas av sniglar och av dagliljegallmygga. Dagliljegallmyggans larver äter upp blomknopparna inifrån så att de inte öppnar sig. Det är svårt att bekämpa och de bästa är att klippa bort det som drabbats och förstöra det.